Skolundervisningen är avgiftsfri för alla där den finns att tillgå, vilket är fallet i samtliga städer men inte alltid på landsbygden. Grundskolan omfattar fem år och påbörjas vid fem års ålder. Därefter följer ett treårigt mellanstadium samt ett tvåårigt högstadium. Drygt fyra barn av fem beräknas inleda grundskolan eller går i buddistiska klosterskolor, men bara hälften av en årsklass fortsätter i mellanskolan medan en av fyra studerar på högstadiet.

Efter studentoroligheter 1988 (se Modern historia) var samtliga skolor – från grundskolor till universitet – stängda och ingen undervisning förekom på över ett år. Universiteten öppnade först i augusti 1992. Efter stora studentdemonstrationer i december 1996, mot bland annat utbildningens låga kvalitet, stängdes åter universiteten. Först sommaren 2000 fick cirka 60 000 studenter återuppta studierna efter löfte om att hålla sig borta från politiken. Många institutioner flyttades dock ut från de största städerna för att skilja studenterna åt och militären övervakar vilka som befinner sig i skolorna.

Universiteten i Rangoon och Mandalay har traditionellt varit de främsta, men utbildningens standard har sjunkit, på alla nivåer, sedan mitten av 1990-talet. Regimen satsar bara drygt en procent av BNP på utbildningen. Sedan några år finns ett antal privata skolor; en del tar ut höga terminsavgifter medan andra drivs genom välgörenhet.