Enligt författningen från 1971 är Egypten en socialistisk demokratisk republik och dess folk är en del av den arabiska nationen. Demokratiska fri- och rättigheter är garanterade i grundlagen men är i praktiken kraftigt inskränkta. Islam är statsreligion.

Presidenten är statschef och har en mycket stark ställning. Presidenten har befogenhet att utse och avskeda regeringen, utnämna guvernörer, höga domare och officerare. Han är överbefälhavare och kan stoppa lagar genom veto. Under särskilda omständigheter kan parlamentet ge presidenten rätt att styra genom dekret, dvs beslut som har samma kraft som lagar trots att de inte antagits av parlamentet (som formellt har den lagstiftande makten).

Hosni Mubarak, president sedan 1981, dominerar helt inrikespolitiken och kan förlita sig på lojalt stöd från militären. Alla avgörande beslut fattas av Mubarak och hans närmaste krets.

Presidenten väljs för en mandatperiod på sex år och kan väljas om ett obegränsat antal gånger. Sedan 2005 får mer än en kandidat ställa upp i valen men bara om han eller hon godkänns av minst 230 valda politiker på nationell och lokal nivå. Eftersom Mubaraks parti dominerar alla valda organ är regeln ett hinder för andra kandidater.

Landets parlament kallas folkfösamlingen och består av 454 ledamöter. Tio ledamöter tillsätts av presidenten. Resten utses i allmänna val vart femte år. I var och en av de 222 valkretsarna utses i majoritetsval två ledamöter, av vilka en ska tillhöra kategorin arbetare och bönder. Omval sker om ingen kandidat fått över 50 procent av rösterna. En rådgivande församling, majlis al-shura, har 264 medlemmar av vilka 176 utses i allmänna val och de övriga av presidenten.

Egypten är indelat i 26 guvernörsstyrda provinser (muhafaza) ch sedan i kretsar (mudirija), städer, statsdelar och byar. Lokala val skulle ha hållits våren 2006, men genom dekret från presidenten sköts valen upp i två år.